-

När jag berättar för folk att jag har extremt svårt att få känslor för en annan människa, att det är näst intill omöjligt tycker de att jag är konstig, eller så tror de att jag ljuger. Det förvånar mig hur mycket människor vill ha kärlek, och oavsett hur fucked over de blivit så tror de på kärleken.

Ibland önskar jag att jag var lika dan. Jag skulle också vilja vara som de där tjejerna som blir kära i en pojke, blir pirriga i magen när de får sms och tror att nu, nu är allt bra för nu tycker någon om mig.

Men jag kan inte. Det säger stopp i mig. Jag har en mur som inte låter någon komma förbi. Ingen får veta mina hemligheter, ingen. Många tror däremot att de kommit förbi muren, och att de kan smälta mitt isblock till hjärta men de har så fel. De tror att de känner mig, men jag manipulerar dem så att de ska sluta försöka.

Jag var inte alltid såhär. Men händelser skapar personligheter.

Mannen med de rosa pillrena ringde mig inatt. Jag kände inget annat än hat, rent hat för den här människan. Han förtjänar en kula i pannan. nu.